Stor satsning på precisionsmedicin för inflammatorisk tarmsjukdom

I Sverige lever ca 85 000 människor med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessa kroniska sjukdomar är komplexa med stora individuella variationer. Nu görs en stor satsning för att förbättra behandlingen av personer med IBD genom samarbete kring precisionsmedicinska verktyg. Fokus kommer att ligga på precisionsmedicin för att identifiera högriskpatienter, förbättra diagnostik och att skräddarsy behandlingarna.

Med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, avses främst de kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, och ulcerös kolit. RISE leder det Vinnova-finansierade projektet "Precision Medicine in Inflammatory Bowel Disease" som samlar experter inom medicin, molekylärbiologi, genetik, AI, samt klinisk och translationell forskning. Tanken med precisionsmedicin är att kunna skräddarsy prevention, diagnos, behandling och uppföljning av patienten utifrån individens unika förutsättningar som till exempel genetisk profil, genuttrycksmönster och bakterieflorans sammansättning i tarmen. Genom att kombinera avancerad analytisk teknik, AI och de nya behandlingsmetoder som introducerats på senare år kan livskvalitén för personer med IBD förbättras.

• ”Vi vill förbättra diagnostiken och ge patienten rätt behandling direkt från början istället för att prova sig fram som man gör idag. Målet är en förbättrad funktion i vardagen och i arbetslivet, och inte minst en god livskvalitet”, säger initiativtagaren Jan Marsal, docent och överläkare vid Lunds universitet respektive Skånes universitetssjukhus.
• ”Vårt mål är att etablera en stark verksamhet som är ledande inom området, som i nationell och internationell samverkan utvecklar precisionsmedicin vid IBD”, säger professor Jonas Halfvarson från Örebro universitet.

Projektet samlar många aktörer som arbetar med IBD, till exempel finns två läkemedelsföretag med, vilket ger goda förutsättningar för att innovationsarbetet ska ge resultat. Genom att studera behandlingseffekten av de 20-tal olika läkemedel som finns idag och genom att kombinera detta med olika lösningar från näringslivet kan en förbättrad behandling för personer med IBD utvecklas och varje patient få sin behandling skräddarsydd.

• ”Både Pfizers och Takedas ambition är att vården och akademin ska se näringslivet som en värdefull samarbetspartner i ett ekosystem för precisionsmedicin. Innovation och samarbete både inom och mellan sektorsgränser med utnyttjande av hälsodata och AI hoppas vi ska leda till att rätt person får rätt behandling vid rätt tillfälle vilket i sin tur ger förbättrade hälsoutfall för personer med IBD”, säger Jonas Ålebring, medicinsk direktör på Pfizer i Sverige, och Annika Alterius, Medical Director Takeda Sverige.

I projektet ingår framstående forskare inom gastroenterologi från Lunds universitet och Örebro universitet samt praktiserande läkare med lång erfarenhet av kliniska prövningar och sjukvård från bland andra Ersta sjukhus, Skånes universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Linköping. Parterna i projektet är RISE, Skånes universitetssjukhus/Region Skåne, Lunds universitet, Innovation Skåne/Region Skåne, Universitetssjukhuset i Linköping/Region Östergötland, Ersta sjukhus, Örebro universitet, Mavatar, Pfizer och Takeda.

Projektet startade i september 2024 och pågår i tre år.